Party

Hade kalas hemma hos mig i tisdags med många trevliga och roliga människor. Charlie var så drucken att han knappt kunde gå till bussen själv utan var tvungen att stödjas. Bilder finns på bilddagboken.

J'espère que tous est bien maintenant...

...

C'est un cauchemar ça.
Je manque des mots pour avouer mon immense regret.

Numquam!

Don't you dare ever leaving me.

Fortasse stulte est

Oui, je suis jaloux...
Oui, c'est ça, tout simplement jaloux...

Maggiorenne

Nu är jag således 18 år fyllda. Dagen firades med att min släkt kom på besök och åt middag.
Inter alterum argentum et libros mihi dati sunt.

Credo eam pulchrior esse.

FN-dagen igår, i goda vänners lag idag och födelsedag imorgon

Igår var det FN-dagen och vi lyssnade i skolan till en föreläsning av Karolina Klüft. Hon talte om sitt engagemang som ambassadör för svenska FN-förbundet. Hon var visserligen rolig, men hennes kompetens inom FN-området var det väl lite si och så med. Vi ska dock nu starta upp en FN-förening på skolan, vilket jag fick säga i Brahesalen, haha. Sedan ville radio intervjua mig om det när jag satt och åt, så jag tvangs att lämna min talrik i Mikaelas trygga hand och springa iväg och bli intervjuad. Sjukt improvierat, men det blev ändock ganska bra. Sedan delade jag och Malin ut priset för bästa kostym eftersom det var Halloween. "Professor Quirell" vann första pris, nämligen 500 kr på JC. De var riktigt ruggiga många av dem. På eftermiddagen hade jag italienska prov och sedan åkte jag, Erik och Ebba ut till Furusjö. Vi hade jätteroligt, särskilt igår natt. Ils sont fous, mes amis;). Imorgon fyller jag aderton! Tjoho!

Aujourd'hui j'ai même fait des études

Ja, idag har jag faktiskt pluggat lite. Jag har lärt mig alla latinska verbformer. Kände att jag var tvungen att sätta igång lite efter att min latinlärare idag sagt mig att hon lätt skulle kunna lämna över sina lektioner till mig!

Et quoque hodie cum Ebba fui. Ambulavimus.

Ich besitze dich.

Amor vincit, vicit et vincet omnia?

Ti baciava le labbra ed io di rabbia morivo già.
Ti baciava le labbra e un pugno di sabbia negli occhi miei.

Amicizia non è facile.
Amore non è facile.
E tendono ad intrecciarsi.

Ibland är man trött...

... på människor. Det är jag just nu. Jag menar inte att jag inte gillar att umgås med folk, jag menar att jag i detta nu helst är ensam (there might be a few exceptions). Idag har jag, mellan klockan åtta och två, anordnat och hållt en utbildning för skolans klassrepresentanter på Brunnen. Fick reda på klockan åtta imorse att folk som skulle hålla i det är sjuka/inte kommer. Ta sig an det tillsammans med Elin. Vi hade värderingsövningar, lekar och föreläsningar. Det var roligt, och kära Elin hade köpt en massa fika och godis också...! När det var slut var det det diskning och städning där, övergiven av resten av elevstyrelsen, men med mycket hjälp från Erik, Mimmi och Helena, som gällde och sedan iväg till skolan för att ha ett möte med SP-rektorn Per. Sedan vara jättetrött och vilja sova, men tvingas planera morgondagens stormöte. Sedan åka hem och inse att jag imorgon har ett muntligt IB-prov i franska, en historieredovisning och en engelskaredovisningen och att jag inte har börjat på någon av dem. Pappa behöver hjälp med datorn, spara en bild från hotmail till hårddisken, och det finns inget drickbar juice i kylen. Koka te. Breda mackor. Sätta sig här och pusta ut.

En stigande stjärna

http://jnytt.se/Read__19019.aspx

Hodie

Merci d'aujourd'hui mon amie!
Ça rime même!

Je suis content quand je suis avec toi.

Quid?

What have I done to deserve this?
Quid?
This thing inside me.
Quid?
Why won't you understand!?
Quia nihil dicis.
You are me, stupid.
Ita vero, tu sum.
Sed quid est hoc de quo loquiris?
This feeling inside isn't pleasant at all.
Cur habes tunc?
Nescio.
I can't help it really.
Sed nolo!
Je ne veux pas qu'il soit là, ce sentiment-ci.
Nej, men leta efter orsaken.
No!
Non voglio ammetterlo.
For yourself?
Non possum.
Noli me turbare!
No soy yo.
Eres tu.
Aber ich bin du.
Ja.
Sì.
Dialogue entre une personne.
I need to get it out.
Maybe it isn't that wrong though.
Maybe it's a natural response?
Quid?
Nolo dicere.
Nolo scire.
Alors, je ne sais pas quoi faire.
Buona notte.

Spectate, homines vivunt!

Me amas, roges.
Non rogas, sed ego me rogo.
Non, respondeo.
Vero est?
Fortasse.
Sed nescio.
Credebam me aliam amare?
Ita vero.
Aliam amo.
Quasi aliena est.
Nunc.
Et tu, ergo?
Quae es?
Quae esne mihi?
Scis?
Credo me scivisse.
Scio.
Debeo scire.
Te amo.
Sed non te amo.
Possum amare eam?
Non.
Non eam amo.
Quid facias?
Nihil.
Aut, certe aliquem facis.
Sed non mihi est illud.
Solo tibi est.
Aut fortasse tuum.
Volo tecum esse.
Nunc?
Cur non?
Quo vadis semper sine me?
Cum gentibus quo is?
Maneo.
Hic maneo.
Sine me.
Sine te.
Cogito.
De cogitare bonus sum.
Sed non semper intellego quid scribo.
Aut deberem "quid cogito" dicere.
Omnia quid scripsi solo sunt cogitationes.
Erant?
Sunt?
Erunt?
Semper fuerint.
Sed non possum tecum cogitare libere.
Vade!
Mane!
Volo...
Vale.

Love me, love me

Ama me, ama me, dic te me amare!

Poesi

Sed nolo nunc scribere, fortasse scribam mane.
Velles mecum semper esse.
Scio. Scivi. Sciam.
Semper.
Sed nunc non potes, quia debeo laborare.
Me roges cur.
Non habeo temporem de tibi respondere.
Stulta es!
Non me placent labores.
Cur deberem tunc laborare?
Ut vivam.
Ita vero.
Iam venisti?
Non!
Debes ire aut hic homo non te amabit.
Illud vero non erat. Semper te amabit.
Cum moritur quoque te semper amaverit.
Scribe longior, puella!
Quo vadis nunc?
Spero non te me credere.
Dixi te debere ire?
Cur?
Fortasse non cogitabam.
Certe debes hic manere.
Mecum.
Dicis te non me intellegere?
Dicis te non me intellexisse?
Dicis te non me intellectura esse?
Debes me intellegere.
Debes mihi te dare.
Non vis?
Cur semper loquiris cum debeam laborare?
Temporem tibi non habeo.
Vale.

Jag är fan bäst

Som en hyllning till min egen förmåga och som ett hån mot Jantelagen detta citat från den ägiga komediserien Grotesko.

Master Yoda

"Attachment leads to jealousy; the shadow of greed that is."
I agree, but I don't with your conclusion
"Train yourself to let go of everything you fear to lose."
For without things to be attached to; what is there?

Aktiv vecka

Detta har verkligen varit en aktiv vecka med mycket att göra! I måndags hade vi elevstyrelseträff hemma hos Anna typ hela kvällen. Vi såg bl.a. på Paris Je T'aime; den var bra. Samma kväll följde jag Malin hem och lyckades efter många om och men hitta tillbaka till stationen och åka hem, så jag fick t.om. lite motion... Den kvällen kom jag hem elva och var trött, men jag började ändock skriva på en franskauppsats som skulle in i tisdags. Jag orkade inte riktigt utan skrev klart den på en håltimme i skolan istället. På eftermiddagen bakade jag en dubbel kladdkaka till min klass. På kvällen hade jag ett telefonmöte med CUF:s Internationella Kommitté och jag ska antagligen åka till Ukraina en vecka i december på IFL(r)Y:s General Assembly. Det blir spännande! I onsdags hade jag historiaprov på morgonen om Kalla Kriget. Det var med Nicklas som sade att han inte ville bli störd den första halvtimmen för att han skulle läsa tidningen. Sedan när folk såg lite rädda ut sade han att han bara skojade! Han är bäst. På eftermiddagen bjöd jag på kladdkaka på klassrådet och sedan hade jag en tenta i franska steg 4 med Christer som mitt under provet frågade mig om jag ville ha kaffe. Igen. På torsdagen hade jag Historia C-prov om källkritik och lite sådant. Det gick säkert bra... Idag (fredag) är det studiedag! Jippie! Jag har dock redan varit i stan och träffat Erik och Ebba, som idag åkert till Göteborg. Passade också på att uträtta några ärenden i skolan, som var väldigt folktom utan alla elever. På helgen har jag inga planer dock, förutom några CUF-grejer jag måste skriva... Men det ska bli skönt att bara slappa!

God Helg!

Vetenskapen som religion

Efter att ha läst Julias tankvärda inlägg om Gud mot vetenskapen fick jag lust att skriva lite själv på ämnet; så håll till godo!

Biologiprofessorn sitter av en händelse i ett väntrum tillsammans med ärkebiskopen.

Professorn vänder sig till biskopen och säger:

"Säg mig, vad blir 1+1?"
"Två"
"Varför tror ni det?"

Biskopen stirrar oförstående på professorn som upprepar sin fråga:

"Varför tror ni att 1+1=2?"
"För att om jag har ett äpple i en hink och lägger dit ett till så blir det två."

Professorn nickar förstående.

"Om ni har en kod på tre siffror, hur många kombinationer är då möjliga?"

Biskopen funderar en stund och säger sedan:

"Tusen! För jag kan ju skapa alla tal mellan 000 och 999."
"Hur tänker ni när ni kommer fram till de här svaren?"
"Det är ju bara logik!"
"Så ni menar att ni är en rationellt tänkande varelse som kommer fram till saker genom rationellt och logiskt resonemang?"
"Ja precis. Jag som ni och alla andra." Svarar biskopen självsäkert.
"Säg mig, hur rationellt och logiskt vore det om ni hade ett äpple i er hink, lade dit ett till och fann att där låg tre äpple?"
"Inte alls..."
"Hur logiskt och rationellt vore det om ni kunde bilda fyrsiffriga tal med endast tre siffror"
"Helt ologiskt och inte alls rationellt, så klart."
"Då är det alltså en omöjlighet?"
"Ja."

Professorn ler förnöjt:

"Hur rationellt är det att Gud skapade jorden på en vecka genom att mer eller mindre knäppa med fingrarna? Hur kan ni som rationellt resonerande person acceptera att något bara kan
skapas genom att någon knäpper med fingrarna eller uttalar några magiska ord?"

Biskopen ser förvirrad ut. Professorn fortsätter, synbart illvilligt:

"Hur logiskt och rationellt är det att Gud alltid har funnits och inte skapats?"
"Det där har inget med logik att göra, det där är tro."
"Men vi kom ju nyss fram till att någonting är en omöjlighet om det inte kan förklaras med logik och rationalitet. Det måste väl betyda att Gud omöjligen kan existera?"

Biskopen tysnar och funderar ett slag. Sedan vänder han sig mot professorn och frågar:

"Säg mig, kan vi lägga er och min klocka på samma ställe samtidigt och sedan ta isär dem så att det blir två klockor igen?"
"Nej, mer än en sak kan inte befinna sig på samma ställe som en annan samtidigt..."
"Säg mig, tror ni på Big Bang?"
"Ja."
"Tror ni att universum är oändligt?"
"Ja."
"Hur rationellt är det att något kan rymmas i en enda punkt för att sedan explodera och bilda ett oändligt universum?"

Nu är det professorns tur att se förvirrad ut. Biskopen fortsätter:

"Tror ni att universum är oändligt och expanderar?"
"Ja."
"Hur kan ni som rationellt resonerande varelse acceptera att något är oändligt; att något inte har något slut? Hur kan ni acceptera att något är oändligt men ändå expanderar?"

Professorn ser ut som om han fått ett knytnävsslag i magen, mumlar något ohörbart men svarar inte.

Filosofen som mot all rationalitet och logik också sitter i samma väntsal tittar upp över kanten på sin tidning och säger:

"Världen finns inte."

Curious coincidences

Här sitter jag framför datorn och tänker att jag ska gå in på Julias Blogg (ska man stava det med två g på svenska?) för att läsa hennes inlägg om Gud mot vetenskapen som hon har talat om. Jag Skriver in adressen i adressfältet och trycker på enter. I samma ögonblick som bloggen kommer upp får jag ett sms. Det är från Julia. Som skriver att jag borde läsa drdino.com som handlar om just det hon skrivit om. Helt otroligt. Chansen måste vara mikroskopal. Kankse har Gud ett finger med i spelet?